Besök på UCLA

Måndag 20:e oktober. Jag får ett mycket trevligt och genuint välkomnande när jag hittar den assisterande fystränaren, Lisa, på Acosta Training Complex i deras rehabutrymme. Jag får omedelbart ett varmt leende och trevligt bemötande och känner mig inte ett dugg påträngande. Hur hamnade jag här?

Jo, jag har alltid velat åka till Los Angeles, och nu när jag hade lite ledig tid under hösten så passade jag

på. Självklart tänkte jag då att jag skulle försöka nästla mig in i basketvärlden på UCLA och mejlade till Lisa på den adress jag hittade på nätet, och hoppades på det bästa. Det bästa inträffade; och hon svarade att jag var välkommen att hälsa på under min vistelse i LA. Det hjälpte nog att vi har en U20 landslagsspelare i deras trupp; Paulina Herszler, som jag också passade på att kontakta.

Det var ett mycket lärorikt möte och inspirerande träning och upplägg att se. Så mycket energi på plan och runt omkring. Jag ska förklara varför…

Till att börja med skapar headcoach ett mycket varmt klimat och med krav på spelarna att utvecklas både på plan och utanför. Hennes program innebär att utveckla basketspelare, men också framför allt medvetna och starka unga kvinnor. Förutom headcoach på träningen så finns det tre assisterande coacher som alla håller i övningar uppdelade för truppen; bland annat baserat på guards, forwards och inside-spelare. Managern finns också på plats på träningen.

Förutom dessa finns det en fystränare som håller i uppvärmning, individuell träning för de som är skadade och endast deltar i delar av träningen, samt fysträning för de spelare som har det på schemat för dagen efter ordinarie basketträning. Fystränaren har en assistent; i detta fall Lisa, som sköter tejpningar, en del behandlingar och rehabträning enligt program av sjukgymnast, samt sköter om alla eventuella skador som sker under träning eller match. Utöver dessa två finns det ytterligare en ”intern” (typ praktikant) under fystränaren, som hjälper till med att behandla och mjuka upp stela muskler mm innan träningen, och i övrigt assistera fystränaren.

Därutöver finns det en coachassistent som ansvarar bland annat för att ragga träningsspelare. Jo, ni läste rätt. Träningsspelare som kommer enbart för att hjälpa laget till en effektivare träning. Dessa träningsspelare är studenter på UCLA som tränat basket och kommer på sin lediga tid och deltar i träningen för att tjejerna ska kunna träna mot motstånd och fokusera på just delar av anfallet att träna på, eller om det är delar av defense att träna på. Oftast finns det åtminstone 5 träningsspelare på plats.

Hur många människor är vi uppe i förutom själva laget? 14 människor kring laget. Tar det slut nu? Nej, ytterligare 2-3 sköter de tekniska detaljerna med tid, dator och filmar träningen. Mycket energi!

Träningen är tre timmar lång. Enligt Paulina var det tufft att i början anpassa sig till detta, men funkar bra efter en tid. Spelarna får energitillskott under träningen i form av sportdryck. De har dock alltid bara en träning/dag – därav det långa passet. Idag (en måndag) är planen att hålla ett medel- till lågintensivt pass på grund av en hektisk helg med lite sömn. En vilodag/vecka är alltid inplanerad. Fystränaren hjälper coachen med periodiseringen av veckan och även den långsiktiga planen. Till hjälp för detta använder de pulsband på alla träningar, men även utanför plan då de nyligen köpt in en avancerad maskin som kan beräkna puls-skiftningar och en typ av EMG, för att kunna läsa av återhämtningsgraden på spelarna. Detta ska kunna hjälpa dem bättre med att lägga träningspassen på rätt nivå. Alltså även på denna nivå är det inte helt lätt för tränare och fystränare att planera träningarna för bästa resultat.

Fyra spelare skulle delta i fysträning efter basketpasset idag, däribland Paulina. De fick jobba med en-bens böj på bänk, sidoplanka, knäböj fram, ab-roller och axelpress med 1 arm i taget. Fokus låg på bra utförande, jobba med rörligheten och djupet i övningarna, och oftast mellan 6-8 reps i de belastade övningarna, men 10-12 i bland annat 1-bens böj och ab-roller.

Den information jag fick av fystränaren är att han jobbar mycket med utförandet; dvs. teknik och rörlighet, under spelarens första år, och ökad belastning med lägre reps antal först under andra året. Detta för att bygga upp en tålighet. Träning av den aeroba kapaciteten sker dels i form av löpning under försäsong, men man aktar sig för att springa för mycket då det finns risk för belastningsskador. Under säsongen försöker de bibehålla central aerob kapacitet (hjärtats uthållighetsförmåga) genom framför allt cykling, för att undvika att belasta lederna för mycket. Detta kände jag var väl genomtänkt.

En annan intressant detalj är att de jobbar mycket skadeförebyggande under försäsongen och kör ett skadepreventiv program med fokus knäkontroll i riktningsförändringar, hopp och landningar och så vidare. Detta nöter de i 18 dagar, därefter har fystränaren med övningar från detta program på uppvärmningarna för att bibehålla tekniken och preventionen. Då de enligt college regler endast får träna basket 4 h/vecka under försäsong fyller de ut tiden med simning, yoga och fysträning förutom den skadeförebyggande knäkontrollsträningen och löpningen.

I skrivande stund sitter jag hemma i soffan, men informationen och texten tänkte jag ut uppe i Griffith Observatory i Griffith Park med en fantastisk vy över Los Angeles och den berömda skylten. Inte helt dum arbetsplats…

See ya!

Ursprungligen publicerad 2014-11-01

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: